Resten är historia

Sankta Gertrud av Nivelles.

Sankta Gertrud av Nivelles.

Kvarteret Sankt Gertrud har fått namn efter helgonet med samma namn och som bland annat är resenärernas skyddshelgon. Under medeltiden låg det i eller i närheten av kvarterets sydöstra hörn ett kapell och en välgörenhetsinrättning för resande som bar helgonets namn. Den exakta placeringen är dock lite osäker.

Kvarteret förkroppsligar flera viktiga delar av Malmös historia. Faktum är att kvarterets nuvarande 19 hus tillsammans speglar mer än 500 år av Malmös bakgrund. Längs med kvarteret finns på ena sidan Norra Vallgatan, som under 1200-talet var den strand där Malmö växte fram. Utmed kvarterets andra långsida går Östergatan, vars ursprung är en del av en gammal strandväg som i Malmös barndom sträckte sig längs den långa havsstranden. Östergatan är alltså en del av Malmös första riktiga gatusträckning, Den Lange Athelgade (i dag Östergatan – Adelgatan – Västergatan).

Vår del av kvarteret Sankt Gertrud består av tre stora borgargårdar – Rasmus Kieldsons gård, Kuntzegården och Bagerska gården – vars historia sträcker sig ända från sen medeltid till nutid. Under medeltiden var de tre gårdarna uppdelade på sex avlånga tomter, som sträckte sig från Östergatan ned till Öresunds strand, alltså det som i dag är Norra Vallgatan och kanalen. Kuntzegården är förhållandevis väl bevarad och ger fortfarande i dag en bra bild av hur det kunde se ut hos dåtidens borgare i Malmö. Åtminstone hos de borgare som hade det gott ställt, för längs Östergatan bodde gräddan av Malmös handelsmän, de som satte dåtidens agenda för staden. Östergatan och Kuntzegården (som ibland också kallas Swedmarkska gården efter den siste som brukade gården som handelsman) är dessutom lämpliga som utgångspunkt när man ska berätta om och beskriva kvarteret Sankt Gertruds historia.

Niels Kuntzes hus

Niels Kuntzes hus fotograferat 1904, redan då flera hundra år gammalt.

Kuntzehuset

På Östergatan 7 finns vad som kallas Malmös bäst bevarade hus från 1500-talet, Niels Kuntzes hus eller Kuntzehuset, som än i dag kan ståta med en välbevarad källare med kryssvalv. Huset byggdes av den rike borgmästaren Jep Nielsen åt svärsonen Niels Kuntze under 1530-talet. Jep bodde själv på en stor gård som låg på andra sidan Östergatan, där Caroli kyrka nu står. Niels Kuntze lät höra tala om sig första gången redan 1535, då han anlände till Malmö som en del av den danska adelshär som belägrade staden. Malmö kapitulerade inte för danskarna förrän 1536, och under tiden hade Niels Kuntze hunnit med att både bli dubbad till riddare och förlora sin riddartitel igen. Niels lät sig dock inte hindras av det, utan avancerade i stället i sin karriär, inte minst genom sitt äktenskap med Jep Nielsens dotter Anne.

Paret Kuntze

Niels Kuntze och Anne Jepsdatter.

Man skulle kunna spekulera att Niels fick den nybyggda tegelgården på Östergatan 7 för att han skulle gifta sig med borgmästardottern Anne Jepsdatter, även om det presenterades som en bröllopsgåva. Så här skrev nämligen Niels Kuntze själv om gåvan:

… ty hennes fader gav mig den gård, någon tid före jag fick henne i min säng, på det att jag ville lova och tillsäga honom, att jag ville bo där i staden hos honom”.

Hur det nu än var med det, bodde paret Kuntze kvar i det vi nu kallar Kuntzehuset livet ut. Innan Niels Kuntze dog 1568 hann han med att bli riktigt förmögen och dessutom att bli både rådman och, som sin svärfar, borgmästare i Malmö.

Andra som bott i Kuntzehuset är Tomas Jydhe, Johan Knutsson och Oscar Swedmark.

Rasmus Kieldsons gård som den såg ut 1946.

Rasmus Kieldssons gård som den såg ut 1946.

Rasmus Kieldsons gård

Väster om Kuntzehuset ligger ett fint exempel på malmöitiskt 1600-tal, det som i dag kallas Rasmus Kieldsons gård (tidigare Hörstedtska gården efter den siste som brukade gården som handelsman). Både gathuset och den östra gårdslängan är mycket väl bevarade exempel på de korsvirkeshus som var typiska för staden under 1600-talet. Både gathuset och gårdslängan har kvar den röda slamfärg som var den dominerande husfärgen i Malmö ända fram till början på 1800-talet. Det äldsta huset på gården är troligtvis uppfört 1637. Rasmus Kieldson själv flyttade inte in förrän 30 år senare, strax efter rådmannen Henrik Hansen Krutmeijer, som byggde gården, hade gått hädan. Rasmus var förmögen och ägde flera andra gårdar i Malmö, men beslöt sig för att det var här han ville bo. Om det berodde på valet av bostad eller något helt annat vet vi inte helt säkert, men Rasmus Kieldson blev senare rådsman i Malmö han också.

Rasmus Kieldsons gård som den ser ut i dag.

Rasmus Kieldsons gård som den ser ut i dag.

Rasmus Kieldsons gård är egentligen ett typiskt exempel på de gårdsmiljöer som var mycket vanliga då Malmö var en viktig plats för spannmålshandel och köpenskap. Mot gatan ett bostadshus av korsvirke, och inne på gården magasin och stallbyggnad. Spannmålshandeln blomstrade särskilt under 1700- och 1800-talen, och det var under den perioden som det inre huset, en stallbyggnad med stort höloft, på gården uppfördes. Huset inrymmer i dag Rasmushallen, som i sin tur leder in till Sankt Gertruds största, och yngsta, lokal, Carolinahallen, som invigdes den 11 juni 1981.

Kuntzegården

Om man utifrån Östergatan går in genom den nuvarande porten (tillkom på 1600-talet efter en brand där de samtida gårdshusen brann ner) i Niels Kuntzes hus, hamnar man på Kuntzegården och ganska snart mellan två korsvirkeshus, ungefär i mitten av gården. Huset i väster kallas Karl XII:s hus och byggdes inte förrän i början av 1700-talet. Innan dess stod där enklare envåningslängor som inrymde stall, brygghus och annat som hörde till en borgargård (men som alltså troligtvis försvann i branden på 1600-talet). Till skillnad från de hus med samma namn som ligger i Lund respektive Ystad, har Karl XII aldrig bott i huset på Kuntzegården. En version av historien säger att huset helt enkelt kallas så för att det byggdes under sista decenniet av hans regeringstid, det vill säga någon gång mellan 1709 och 1719. Men det finns en annan, lite roligare, historia som förklarar namnet. Den berättar om en man vid namn Karl som var en gammal trotjänare här när gården kallades Swedmarkska gården och som utanför huset lät plantera ett kastanjeträd för varje barn som föddes i familjen. Till slut blev det till tolv ungar och lika många kastanjeträd. Och huset blev till Karl XII:s hus. Den som vet hur stora kastanjer blir förstår också varför ingen av de tolv finns kvar i dag.

Från ovan Sankt Gertrud Konferens. Foto: Torbjörn Lagerwall

Kuntzegården med Kuntzehuset i mitten, till vänster Salmsons förrådshus
och till höger Karl XII:s hus och Vagnskjulet.

Idag är Karl XII:s hus sammanbyggt med Vagnskjulet och de inrymmer flera lokaler som bär namn efter historiska personer eller yrken ex Pub Kuntze, Carnegie, Rådmannen och Husaren.

Haqvin Bager

Huset i öster kallas Salmsons förrådshus och inrymmer i dag bland annat restaurangerna Salmons skafferi och Haqvin Bager. Den senare har fått namn efter den kanske mest ryktbare och excentriske av alla köpmän som bott i kvarteret. Som 24-åring köpte han gården öster om Kuntzegården, Bagerska gården. Tillsammans med den ägde han flera andra stora gårdar i Malmö. Mest känd, faktiskt rikskänd på sin tid, blev han dock för sina skriverier och otaliga insändare i rikets tidningar. De handlade mest om nya idéer inom ekonomin, och det var hans stridslust och okonventionella uppfattningar på området som retade upp stadens borgmästare och rådsmän. Haqvin Bager var helt enkelt ”obekväm”.

Festsalarna och Bagersgatan

Den tredje borgargården på Sankt Gertrud är Bagerska gården där gatuhuset ut mot Östergatan tydligt visar hur de rika borgarna bodde på 1800-talet. Gården är i dag främst en skön oas för S:t Gertruds förskola.

Historiska bilder Fika i bersån. Foto: Sankt Gertrud Konferens

Fika i bersån.

Bagerska gården är stor som en genuin, kringbyggd skånsk bondgård och det är också den största av Sankt Gertruds tre gårdar. Den stora ytan behövdes eftersom släkten Bager, som tog över gården redan på 1700-talet, handlade med bland annat spannmål. In på gården har det genom åren rullat ett otal hästdragna vagnar för att lossa sina laster, väl förpackade i trätunnor.

Gatubyggnaden mot Östergatan är som nämnts typisk för hur Malmös rika borgare på 1800-talet bodde. De tidigare så vanliga korsvirkeshusen ersattes nämligen då gärna av murade och putsade byggnader. Men utmed Bagerska gårdens östra sida, längs med Bagersgatan, löper fortfarande en lång tvåvåningsbyggnad i korsvirke. Merparten av denna rymmer i dag konferenslokalen Catharina, samt en av ingångarna till Sankt Gertruds festsalar Anna och Kryddloftet. Här har det framförallt magasinerats kryddor och spannmål och det är lätt att föreställa sig de dofter som måste ha genomsyrat luften i den festsal som i dag kallas Kryddloftet.

I Bagerska gårdens södra ände ligger Kryddmagasinet, som inte med en stavelse avslöjar att hela huset faktiskt flyttats hit från bortom andra sidan grannkvarteret Caroli, närmare bestämt från Stora Trädgårdsgatan. I en mödosam ansträngning att rädda det fina magasinshuset flyttades det hit sten för sten så sent som på 1980-talet. Nu ligger det som ett helt naturligt komplement till Sankt Gertruds höga magasinsbyggnader.

Magasinsbyggnaderna

I bortre änden av Kuntzegården ligger två höga tegelbyggnader byggda under mitten av 1800-talet. De ligger ganska exakt där den tidigare befästningsanläggningen eller stadsmuren låg. Den hade i sin tur anor ända tillbaka till 1400-talets befästningsvall, byggd av Erik av Pommern, som även byggde fästningen Malmöhus, och i mitten av 1600-talet förstärkt av danskarna till en försvarsmur. De höga tegelbyggnaderna restes ursprungligen som magasinsbyggnader eftersom Malmö var inne i en mycket expansiv fas och mer utrymmen än de som de traditionella tvåvåningshusen kunde erbjuda behövdes. Liknande magasinsbyggnader byggdes på flera håll i Malmö under mitten av 1800-talet men i dag finns bara dessa två och ytterligare tre liknande kvar.

Norra Vallgatan 16 som det såg ut 1904.

Magasinshusen på Norra Vallgatan år 1904.

Magasinsbyggnaderna skiljer sig ganska mycket från de övriga byggnaderna i kvarteret. Och förklaringen är alltså att samhällets behov förändrades under mitten av 1800-talet i och med industrialismens inträde och Malmös kraftiga expansion som handelsstad. Det var inte längre lönsamt eller kostnadseffektivt att bygga de låga, traditionella husen i två plan som mer hörde till en tid uppbyggd kring det medeltida skråväsendet med dess fokus på hantverk och småskalighet. Här behövdes mer plats för magasinering av råvaror och handelsvaror, så mycket som möjligt på så liten yta som möjligt. Lösningen blev de höga tegelbyggnaderna, vars inre fortfarande mycket tydligt vittnar om att de konstruerats för att kunna lagra stora mängder av bland annat järn och sprit.

Placeringen av de höga magasinsbyggnaderna var också särskilt gynnsam med tanke på kanalen utanför. Tack vare Malmös på den tiden vanliga så kallade vridbroar kunde fartygen så sent som in på 1900-talet segla hela vägen in till det som i dag är Norra Vallgatan och där både lasta och lossa alla de handelsvaror som satte både Malmö och kvarteren runt Sankt Gertrud på kartan.

Modern tid

Under 1960-talet höll hela kvarteret Sankt Gertrud på att förfalla och var farligt nära att duka under för de grävmaskiner som undanröjde nästan alla gammal bebyggelse på andra sidan Östergatan, bland annat i kvarteret Caroli.

Historiska bilder Bilverkstad i Vagnskjulet. Foto: Bilder i Syd

På 1960-talet låg en bilverkstad i Vagnskjulet och Kuntzegården var ofta full av parkerade bilar.

Lyckligtvis köpte Malmö stad upp större delen av det kulturhistoriskt intressanta Sankt Gertrud och lät renovera det med stor respekt för dess historia under åren 1970 till 1981.

Historiska bilder Europa NostraEtt kvitto på den varsamma hantering fick kommunen 1979 då insatsen belönades bland annat med den internationella utmärkelsen ”Diploma of Merit” som delas ut av organisationen Europa Nostras. 1984 fick Malmö även tidningen Expressens miljöpris för sitt arbete med Sankt Gertrud.

Hela den stora renoveringen av Sankt Gertrud resulterade i det som för de flesta malmöbor som levde i staden som unga under 1980-talet klingar väldigt välbekant – fritidskvarteret S:t Gertrud. För det var detta som var målet med den omfattande restaureringen av de tre kulturhistoriska gårdarna, att erbjuda ett helt kvarter åt malmöbornas föreningar och sammanslutningar genom att bygga föreningsexpeditioner, möteslokaler och utrymmen där malmöborna kunde träffas och umgås. I det sammanhanget passade även konferensverksamheten in, och så lades det första fröet till det som i dag kännetecknar hela kvarteret, den moderna konferens- och kongressverksamheten.

Namnen vi valt till lokalerna i magasinen berättar om personer som bott och verksamheter som bedrivits här – bland annat löjtnant Salmson, flickorna Bager, Musikhallen och Studion.

Hos oss fläktar historiens vingslag

Att vi ligger mitt i centrala Malmö men ändå har ett helt historiskt kvarter för oss själva är unikt! Under de mer än 500 år som kvarteret funnits har det hunnit hända en del. Massor med kända malmöprofiler har bott i våra hus, tex Herr Haqvin Bager, enligt hans samtida en usel diktare och författare, men han har ändå fått låna sitt namn till vår mysiga restaurang.

Själva tycker vi att det är lite charmigt med de gamla korsvirkesbjälkarna och att golvet lutar en aning i våra äldsta rum. Det inbjuder liksom till lite annat tänkande i era möten.

Välkommen in i historien!

Ett heldagsseminarium för branschkollegorna, en workshop för medarbetarna eller ditt alldeles egna femtioårskalas. Oavsett vad du arrangerar vill du förstås att det ska vara lyckat. Det är därför vi finns.

Hör av dig, så hjälper vi dig med allt eller bara med den del du själv väljer.

At work. After work

I kvarteret Sankt Gertrud är det att mötas som är det viktiga. Oavsett om du är här på en konferens, har ett jobbmöte över en lunch eller vill starta helgen på fredagens After Work i vår pub Kuntze.

Goda möten. God mat. Härlig musik. Atmosfär. Gemytlighet. Vi har mycket gott att säga om allt som sker på Sankt Gertrud.

Välkommen hit på lunch, fika eller barhäng. Och väldigt gärna på ett möte! För det är ju just möten som är vår specialité!

Logo-Salmsons-Skafferi Haqvins Lunchbuffé - det som redan är gott blir ännu godare! Hos Haqvin kombinerar du ihop din egen godaste lunchtallrik efter behag. Välj på vår stora buffé där både kött, fisk och massor med vegetariskt finns uppdukat.
Logo-Pub-Kuntze Till Pub Kuntze tittar du in för musik, mingel och mys i en härlig pubmiljö. After work hittar du här varje fredag. Dessutom härlig livemusik på torsdagar och en gedigen spellista med kända rock och bluesartister.